Allt gick väldigt fort och barnmorskan försökte lugna ned Älsklingen så att hon skulle kunna känna hur mycket Älsklingen hade öppnat sig. Hon var öppen hela åtta centimeter och om hon hade varit omföderska hade hon fått börja krysta.
Älsklingen flyttades till ryggläge och vi höjde upp ryggen på sängen en aning. Värkarna blev starkare och allt kändes väl egentligen som en enda lång värk så nu fick Älsklingen börja andas i lustgasen för att få någon form av smärtstillande då det verkligen inte fanns någon tid till att sätta kvaddlar eller lägga ryggbedövning.
Truls började att krona och barnmorskan sa till Älsklingen att hon ville att Älsklingen inte skulle krysta ut barnet på en och samma gång, utan försöka hålla kvar lite men samtidigt så började dess värre även pulsen på Truls att gå ned och Älsklingen blev ombedd att försöka hålla inne skriken och ta i nedåt i stället och det dröjde inte alls många sekunder efter det så var Truls ute. Det blev en flicka.
Läs även andra bloggares åsikter om förlossning, bebis, gravid, barnmorska.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar