I fredags när vi var till vår barnmorska för efterkontroll så pratade vi lite grann om hur allt känns, om det var som man hade tänkt sig med att bli förälder. Jag kan väl erkänna att det var ganska jobbigt i början, speciellt när vi hade väckning var tredje timme dygnet runt. Nu tre månader senare känner jag däremot raka motsatsen.
Idag fick jag veta att hon hade fått världens skrattanfall när hennes moster hade dansat för henne. Önskar verkligen att jag också hade fått se det för det finns inget som gör mig mer lycklig än när Lilltösen ler och skrattar.
|
Foto: Lars-Erik "Larschan" Ekström. |
Saknar henne så himla mycket och jag vill inget hellre än att mysa i flera timmar med henne och att vi får varandra att skratta så där som vi brukar.
Läs även andra bloggares åsikter om
dotter,
pappa,
skratta,
le,
saknad.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar