Han tyckte dock att det hela kändes en aning overkligt. Vi som blir pappor är det svårare för tror jag, det är nog enklare för mammorna som känner av det hela fler månader före födseln. Jag kunde inte annat än hålla med, det känns verkligen en aning overkligt! Älsklingen har precis börjat känna att Truls rör på sig men jag kan som sagt inte känna någonting.
Det känns bra att man inte är ensam, att det är i alla fall en pappa som har känt det jag precis går igenom. För det känns minst sagt lite overkligt. Bara en sådan sak som när den dagen kommer som man ska åka hem från BB, när man för första gången ska vara pappa på riktigt. Jag ser en bild över mig själv som rätt vimsig nybliven pappa som vaknar på nätterna och undrar vad som skriker.
Läs även andra bloggares åsikter om pappa, mamma, gravid, bebis.
Läs även andra bloggares åsikter om pappa, mamma, gravid, bebis.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar